Min släkt har i generationer arbetat som smeder, gjutmästare och liknande. Mina föräldrar kommer från Finland så jag är andra generationens invandrare. Mina släktingar var fattiga och upplevde båda världskrigen. Mina föräldrar arbetskrafts invandrade till Sverige 1957. De kom på en söndag till Köping och började arbeta på måndagen. När jag växte upp var det inte frågan om att leva på bidrag, man arbetade och försörjde sig. Mina föräldrar separerade tidigt och jag fick vara på daghem, när mamma arbetade.
Tidigt började jag sälja jultidningar. Tretton år började jag mitt första sommarjobb med att dela ut morgontidningar.
Jag var först i släkten med att läsa på Högskola. Det togs inte odelat positivt emot. Efter tre år var jag färdig socialpedagog. Då var jag ensamstående med fyra söner. Jag har inget CSN att återbetala för jag arbetade under tiden jag läste. Visst var det tufft och det krävdes en del för att få det att gå ihop. Jag minns att varje lördag bakade jag matbröd, som skulle räcka hela veckan och gå till frisören var inte att tänka på, det löste jag själv. Höjden av lycka var när brödbaket avslutades med hemgjord pizza på kvällen. Under åren har jag läst flera kurser på Högskola/Universitet, och samtidigt arbetat i olika chefsbefattningar. Arbetet innebar mycket beredskap där min yngsta son fick följa med mig när jag behövde tjänstgöra.
Det har skrivit mycket om hur andra generationens invandrare blir kriminella och missbrukare och det har även konstaterats att barn till ensamstående föräldrar lätt utvecklar kriminalitet och missbruk. Varken jag eller mina söner har legat samhället till last, trots att vi vuxit upp med ensamstående föräldrar. Stolt kan jag konstatera att alla mina barn är välfungerande vuxna med bra arbeten.
Det som fick mig att välja Moderaterna som parti var löftet om frihet och ansvar om en politik som tror på individens förmåga och rätt att själv bestämma över sitt liv och också ställa tydliga krav på att hen ska göra det. Jag tror det är viktigt för människan att arbeta och känna sig delaktig i samhället. Det är viktigt att känna att vi har ett ansvar som tänkande individer, och bidrar. För mig är det viktigt att vi känner oss delaktiga och trygga.
Det jag vill säga med min krönika är att kunde jag göra den här klassresan, så kan alla. Våga tro och lita på din egen förmåga.
Marina Lindblom
Moderaterna i Trollhättan
